Varför ska man inte ha tuja i trädgården?

Tuja är populär, men passar inte i alla trädgårdar. Dessa skäl kan hjälpa dig att välja.

1. Utarmad jord på grund av roternas utsöndringar

Tuja har ett starkt rotsystem. Rötterna avger ämnen i jorden som gör det svårare för andra växter att trivas i närheten. Detta kallas allelopati. Särskilt känsliga växter som blommor och kryddörter växer dåligt nära tuja. Med tiden blir jorden utarmad och mindre näringsrik. Även gräsmatta intill häcken tappar ofta i kraft och blir gles. Den som vill ha många olika växter i trädgården blir därför ofta mindre nöjd med tuja. En annan nackdel är att rötterna tar upp mycket vatten. Särskilt under torra somrar dras mycket fukt ur marken. Andra växter får då svårt att få tillräckligt med vatten. En tujahäck kan därför göra trädgården ensidig och fattigare med åren.

2. Giftig för människor och djur

Tuja innehåller eteriska oljor och andra ämnen som är giftiga. Särskilt kvistar och barr kan vara skadliga om de äts. Barn och husdjur är extra utsatta. Redan små mängder kan ge illamående, kräkningar eller i värsta fall förgiftningssymtom. Därför är tuja inte lämplig i trädgårdar där barn eller djur rör sig fritt. Även kompostering av klippet kräver försiktighet. Giftiga ämnen bryts ner långsamt och kan hamna i jorden. En del människor är också allergiska mot växtens oljor. Vid klippning eller beröring kan huden irriteras och andningen påverkas. Den som är känslig eller ofta måste sköta häcken bör därför välja en annan häckväxt, till exempel idegran eller liguster.

3. Begränsad biologisk mångfald i trädgården

En trädgård med många olika växter lockar insekter, fåglar och andra djur. Tuja ger lite livsutrymme för sådana djur. De täta grenarna stänger ute ljus och luft. Bara några få fågelarter bygger bo i häcken, även om den ger visst skydd. Bin, fjärilar och andra nyttiga insekter undviker nästan helt tuja eftersom den inte blommar. Den som vill gynna biologisk mångfald bör välja andra häcktyper. Det finns många fina alternativ. glansmispel till exempel blommar rikligt och lockar många insekter. Även Prunus ger skydd och föda. På så sätt kan trädgården förbli levande och samtidigt stötta naturen.

4. Mycket skötsel och långsam återhämtning

Även om tuja ofta kallas lättskött finns det nackdelar. En till två klippningar per år behövs för att behålla formen. Man får inte klippa ner i gammalt ved. Där växer det nämligen inte ut igen. Det innebär att felklippningar blir synliga under lång tid. Efter köldskador eller torka återhämtar sig växten långsamt. Delar av häcken kan då förbli bruna. Sjukdomar som svampangrepp eller brunfärgning förekommer också oftare om skötseln brister. Särskilt om jorden är för torr eller för blöt uppstår snabbt problem. Den som saknar erfarenhet av beskärning och skötsel kan därför få det besvärligt med tuja. Andra växter som cypress eller järnek är ofta mer förlåtande.

5. Enhetligt utseende och begränsade möjligheter

En tujahäck ser alltid likadan ut: grön, hög, tät. Det passar vissa, men andra vill ha mer variation. Tuja ger små möjligheter för den som vill forma trädgården personligt. Färger, blommor och tydliga årstidsväxlingar saknas. I moderna trädgårdar kombinerar man ofta flera olika växtslag för att skapa mer liv över året. Med växter som Prunus, glansmispel eller liguster kan man variera färger, bladformer och höjder. Då blir trädgården mer intressant och personlig. Tuja passar sämre i sådana miljöer. Den som vill ha en mer kreativ trädgård bör överväga andra häckväxter.

Tuja är visserligen populär, men inte idealisk i alla trädgårdar. Den som vill ha biologisk mångfald, trygghet och större frihet i utformningen får ofta fler möjligheter med andra häckväxter.

Vägledning

Tillbaka

084 37 37 097

Skicka ett e-postmeddelande
[email protected]

Personliga råd från
våra specialister? Vi är alltid redo att hjälpa dig!